2/12 06:30

Det gröna klotet befann sig bara millimeter från mina ögon. Ändå såg jag det skarpt, som under lupp. Transparenta maskar som långsamt banade sin väg genom det lysande gröna. Små partiklar, dammkorn och hårstrån flöt runt i dess sega innehåll. Från att ha suttit böjd över det gröna klotet rätade jag på ryggen och lutade mig bakåt. Det fanns fler föremål på bordet framför mig. En tändare, en liten hög med äggskal, en bit hopskrynklat papper, en BIC-penna, en hårnål och en rund spegel. Jag skulle ju städa, det var därför jag var här, slog det mig. Jag skulle just börjar plocka ihop det som låg utspritt på bordet när jag märkte att mina armar inte lydde mig. Jag fick dem inte att röra sig. Till min förvåning upptäckte jag att jag hade dem ovanför huvudet. Min blick fastnade på det gröna klotet. Det hade kommit i rörelse och rullade sakta över bordsskivan. Utan att kunna ingripa såg jag det närma sig bordets kant och straxt därefter falla över den. Ett kras när klotet slog i golvet och i det samma blev allt runt omkring mig suddigt. En mjölkigt grön hinna framför mina ögon. Det var inte klotet som hade fallit i golvet, det var jag själv. Jag låg och tittade i taket och undrade hur jag skulle ta mig upp. Någon slamrade i rummet intill och långsamt kom känseln tillbaka i kroppen samtidigt som den gröna hinnan framför ögonen tunnades ut. Efter några minuter var min syn återställd och jag reste mig upp.

home