I GENGÅNGARENS HUS har alla menade funktioner och tidigare betydelser gått förlorade. Objekten och materialen (kroppen) innehåller fortfarande information, men kunskapen i att tolka denna information är sedan länge bortglömd Där denna kunskap saknas, dit det kollektiva minnet inte längre räcker, upphör sanningen att gälla och verkligheten upphör att vara enhetlig.
I utställningen GENGÅNGARENS HUS
finns ingen sanning. Här är de gamla reglerna obrukbara, de gamla språken döda. En annan mening tar form i de förlorade funktionernas hålighet.